Återhämtning och reflektion

Nu har det gått snart en vecka sedan jag var inne och lade in någon ny text här på bloggen. Men under helgen så var det både bowling och återhämtning som gällde, och de senaste dagarna har det varit andra saker som jag prioriterat.

Jag har haft en hel del att fundera över gällande den organisationsförändring som kommer att påverka mig och mitt arbete framledes. Det värsta är egentligen att jag inte haft så mycket konkret att fundera över, och det är sämre eftersom jag då funderar i egna banor som kanske inte alls stämmer överrens med verkligheten.

Enligt min mening så har inte detta hanterats på ett bra sätt när det gäller min personliga del, och dessutom hittar jag inget i den nu MBL förhandlade förändringen som enligt min bedömning blir bättre för vare sig mig själv, företaget eller de arbetsuppgifter som jag jobbar med.

Men jag har ju som sagt bara 2:årig yrkesskola som högsta utbildning, så jag förväntas inte behöva förstå logik på en högre nivå. VILKEN HIMLA TUR!!!!!!!

Nej jag e inte bitter.....................

Jag är faktiskt inte vare sig arg, irriterad eller förtvilad längre. Har som en god Svensk resignerat, accepterat faktum och kommer antagligen snabbt att anpassa mig efter de nya förutsättningarna (vi Svenskar knyter på sin höjd näven i byxficka, vet inte om det har med händelserna i Ådalen 1931 att göra).

I går var jag med mamma til sjukhuset i Karlstad igen, hon kollas fortfarande upp efter det som hände tidigare i vintras. Nu har hon även fått reda på att hon har gråstarr på båda ögonen, så nu kommer det att bli fler sjukhusbesök inom de närmaste månaderna. Tanten bli helrenoverad!

KISS får avsluta dagens inlägg med en hälsning till mamma (tror inte hon förstår vad jag menar om jag inte översätter texten åt henne). För att inte någon skall få för sig att tolka min hälsning som ett tecken på Oidipuskomlex, så vill jag förtydliga att jag älskar båda mina föräldrar och försöker göra allt jag kan för att hjälpa dem att få en så bra ålderdom som möjligt. Jag har dem båda att tacka för att de givit mig möjligheten få det så bra som jag har det idag.