När jag försökte komma igång igår morse så var det jobbigt och svettigt. Jag befarade att det skulle vara lika "illa" när jag skulle börja 08:00 idag, men tänk så fel jag hade. Fel fel fel för att citera Magnus Härenstam, det var mycket värre!!
Det som var tungt och jobbigt igår, gjorde idag ONT, mycket ont. När jag var yngre så resulterade tydligen mitt arbete och idrottande i att jag byggde upp någon sorts muskulatur, och allt har inte förtvinat ens till dags dato (känner jag klart och tydligt).
Efter att ha hållit på att klyva ved i en knapp timme (vi har en hydralklyv), så fick det vara nog med självömkan. Jag hade funderingar på att "lägga ner" verksamheten för dagen, men så tänkte jag till (för en gångs skull). Jag blev irriterad över att jag gick och kände efter hela tiden, istället för att vara glad över att jag kan hålla på som jag gör.
Anders Olsson (simmaren från Hagfors) är förlamad från midjan och nedåt. Han har precis genomfört en Triatlontävling på ny rekordtid. Hans fru måste massera nacke och rygg på honom flera gånger per dag för att han skall slippa värken, vad har jag att klaga över egentligen. Inte ett dugg!!
I morgon skall jag ta en "semesterdag" (på riktigt), jag åker in till Karlstad och kostar på mig en Thaimassage kl 10:00,skall bli riktigt skönt. Tar även en sväng i på vuxendagis för killar (Biltema, och eventuellt Claes Ohlsson), innan jag åker hem.
Trots dagens "vedermödor" så blev det 1,5 timmes bowlingträning nu på kvällen. Kan inte påstå att det kändes bra de första 10-15 minuterna, men sedan lossnade det faktiskt, och spelet flöt på riktigt skapligt.
Var tvungen att vänta 20 minuter efter avslutad träning innan jag duschade, jag eftersvettades något kopiöst.
Till slut en låttitel som får beskriva hur det känns just nu:
Hurts so good med John Cougar Mellancamp
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar